
Vikingarna och deras arv
Vikingarna representerar Scandinavia och Norden, även om det finns mycket fantasi i deras framställning.
Else Roesdahl och David M. Wilson argumenterar i boken "Frihetens Källa"* att Vikingarna fick ett dåligt rykte på grund av deras religion (hednisk) och att faktumet att de inte såg kyrkor som heliga platser och rånade dem därför de var lätta mål.
Vad tycker ni om Vikingarna? Tycker ni att de är en bra modell för att representera Norden?
In English:
The Vikings represent Scandinavia and the Nordic countries, although there is a lot of imagination in their representation.
Else Roesdahl and David M. Wilson argue in the book "The Source of Liberty" * that the Vikings got a bad reputation because of their religion (pagan) and the fact that they did not see churches as sacred places and robbed them because easy targets.
What do you think about the Vikings? Do you think they are a good model to represent the North?
*(What the vikings meant to Europe / David M. Wilson and Else Roesdahl Ingår i: The source of liberty : the Nordic contribution to Europe : an anthology. - 1992.)

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Absolut. Den västerländska civilisationen hade inte sett ut som den gör idag utan den inverkan som Vikingarna hade på vsät europa och östeuropa.
Visst var de plundrare etc men de skapade även riken, byggde handelsvägar och satte normer som även idag till stor del ligger som grund för de flesta västerländska demokratier.

Några besök på Krim har gjort att mina tidigare teorier har styrkts: att de svenska vikingarna var goda handelsmän och införde nya seder och kulturyttringar från olika asiatiska kulturer (och grekiska). De var överlag fredliga, men enstaka plundringar förekom förstås. Däremot respekterade de olika religiösa byggnader och företeeleser. Många av dem blev kristnade innan de återvände hem. Sedan urlakades de kristna värderingarna hemma där hedendomen ännu var allareda rådadnde.

Förenklat kan man säga att vikingar från områden som blev Sverige valde vägen via de floder som numera går i Ryssland och Ukraina samt en del ytterligare floder öster och sydöster om Ukraina (då Kiev-kantatet och Osmanska riket m. fl.). Motsvarande norska vikingar gick mot huvudsakligen England och motsvarande danska vikingar gick mot Frankrike och Spanien.
Traditionerna berättar att Ryssland ursprung kommer från ruser och Rudrik, som anses ha sitt ursprung från Roslagen.

Det låter bättre så :) som du skrev, de var från områden som blev Sverige.

För enkelheten skull är det vanligt att man skriver från Sverige, fast man menar områden som blir Sverige. Det är enklare att skriva så. Samma fel görs ju också när man skriver Tyskland (tiden före 1871) och Italien (före 1861) då de förenade länderna först bildas. Det är samma fenomen med Sverige (före Sveriges enande). Många länder bildades mycket senare än Sverige. Samma sak gäller när vi talar om England så menar vi verkligen Storbritanien.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Lite kuriosa. På Vikinga tiden kallade man bl a området runt Roslagen för Svitjod. Namnet är en sammansättning av Svi (=numer Svear) och Tjod som betyder folk. Alltså Sviternas folk.
Svitjod blev det namn man blev kända för utomlands och det namn som senare givit namn åt SveaRige (Sverige) utomlands nämligen Sweden, Schweden, Suede som ju låter lite annorlunda än det svenskklingande Sverige.
Finnarna kallar ju Sverige för Routsi - ja just det, det kommer från Rusernas land

Det här är väldigt iintressant. Jag tror att kalla området för "Svea-området" är mer korrekt men det är klart att inte alla vet vad "Svea" är. Jag kommer från Italien så jag har läst latin i skolan och vi också kallar Sverige för "Svezia".

Om man ska använda helt korrekta landsbeteckningar, så har ju aldrig några svenska kungar varit i Tyskland utan de har varit i olika kejsardömen.
Om det ska omskrivas på det sätt som #3 vill. Då kan vi nästan inte prata om olika länder eftersom gränserna har förändrats under många perioder. Det gäller då att veta när Skåne var danskt eller svenskt. Men detta resonemang måste alla veta exakt vilket år vi pratar om och vilken nation som var suverän i området. Detta är orimligt och man bör tåla att vi talar om nuvarande nationsgränser även fast det då var annorlunda. Då vet flertalet vad vi pratar om.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Fast just det där med när Skåne blav svensk är viktigt för skåningarna. Resten av landet ger nog f*n i vilket. 
Hatar cancer och älskar vårlökar.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Många skåningar är emot anslutningen till Sverige. Svenskhatet finns kvar nånstans. "Jävla 1658" kan man höra ibland. Alla skåningar kan det året!
Men givetvis är det ju inte på blodigt allvar, sådär på riktigt. Men visst… nånting ligger kvar. Det finns en staty på Stortorget i Malmö av Karl X Gustaf. Den jämförs ibland med Lenin-statyer i tex Baltikum. Erövraren. Det finns en stor folklig rörelse för att få den nermonterad.
Hatar cancer och älskar vårlökar.

Jo det är klart att lokalt är det viktigt när olika nationsgränser förändras.
Men om jag pratar om Sverige på 1600-talet (även under Vikingatiden), då menar jag inklusive Skåne om än det är i tiden när Skåne var danskt. Det är omöjligt att hålla reda på olika nationsförändringar och man måste acceptera dagens nationsgränser även om man interpolerar bakåt i tiden.
Göteborg eller Älvsborgs fästning t.ex. har ju erövrats av danskarna några gånger och återlöst av Sverige (Älvsborgs första lösen och Älvsborgs andra lösen 1613-(1618)1620). Restitutionslängden för den andra lösen var ju år 1620 och den som är intressantast att läsa om den är bevarad.
Ett nutidsperspektiv på landgränser. Om man på 80-talet reste till Balkan sa man att man reste till Jugoslavien. Om man idag berättar om den resan…vem säger då att man åkte till Jugoslavien? Man benämner det nog närmast med FORNA Jugoslavien, Balkan eller dagens namn på landet man besökte. Det kan många gånger i allmäna diskussionforum förenkla diskussioner om man använder dagens namn på platser och länder. Alla historiskt intresserade är väl medvetna om att nationer bildas, gränser flyttas och en språklig förändring av ortnamn. Att vrida och vända på spåkliga förenklingar kan lyfta fokus från vad som egentligen diskuteras. Om man förstår vad som åsyftas i en text kan man fokusera på fakta och ev korrigera rena faktafel.