Kommer bara att tänka på boken Mord i Stockholm, men den handlar mest om brott ö.h. Intressant läsning dock!

Då kan brottet "hor" vara något att läsa mer om, t ex här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hor  
Googla på "hor", så hittar du kanske mer att läsa.

Jag har skrivit av många horsbrottsmål, men huvudsakligen från 1600-talet. Dubbelt hor ger nästan alltid dödsstraff, dock kan kvinnans dödsstraff skjutas upp till barnet inte behövde ammas.

Om jag inte minns fel har det skrivits en avhandling om horsbrott för inte s¨å många år sedan.

Det finns avhandlingar som Bjornen skriver ovan. De kan gälla undersökningar om ett litet begränsat område i landet, så uppgifterna kanske inte stämmer precis med hur föhållandena var på andra platser. Det kan också ha varit skillnader beroende på vilket samhällsskikt folk tillhörde.
En och annan dömdes till döden för sitt brott, men det var också vanligt att domen omvandlades till betydligt lindrigare straff.

Här är en C-uppsats som gäller 1700-talet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:517735/FULLTEXT01.pdf

Tack så mycket för tipsen!
Jag tycker det är svårt att se ett generellt mönster i brotten då de oftast inte klassas som det ena eller andra i den dombok jag läser, t.ex. så omnämns ett fall av enfalt hor, där båda de anklagade faktiskt är gifta på varsitt håll, vilket skulle klassas som dubbet hor.

#5 Hur brottet klassades kan ha berott på vem som åtalade. Om bara den ena maken/maken ansåg sig förorättad och ville se en dom för brottet, så kanske det kallades "enfalt hor". Läget kan också ha förändrats om det blivit skilsmässa för den ena parten.

Du får betrakta det som ett par spekulationer från min sida, men jag har sett att det spelat roll vilken förorättad part som ville göra tingssak av ett förmodat brott och vilken person som anklagades för det. Man kan ju ha menat att den ena "brottslingen" varit mindre vetande, utsatt e dyl. Man följde inte slaviskt lagens bokstav.

Fram till 1855 var sexuellt umgänge utanför äktenskapet straffbart. Bägge parter fick stå till svars och ingen av dem slapp undan enligt lagen. Det var som vi dag talar om under allmänt åtal och ingen av parterna åtalade den andra. Domstolen (länsman eller åklagare) åtalade och böterna tredelades inte utan alla eventuella böter tillfölll staten och häradet.

#7 Ja men först var det rannsakan för att komma fram till vad som hade hänt, vad den förorättade (t ex hustru till horkarlen) hade att säga, om det fanns bevis och vad eventuella vittnen hade att säga och hur trovärdiga deras utsagor var. Sedan låg det som då framkommit till grund för eventuellt åtal.

Jag har sett att domar inte alltid följde lagens bokstav och skulle bli förvånad om det varit så just beträffande hor. Alla som dömdes till döden blev inte heller halshuggna, steglade eller vad som stod i domen, utan kunde bli straffångar, piskade e dyl i stället. Justeringen skedde kanske i högre instans.

Hum… Sedan undrar jag nog hur det var med böterna. Visst tillföll vissa böter kyrkan någon gång för länge sedan? Frågan är bara när och för vad? Prästernas särskilda nit när det gäller hor, har väl gött mina misstankar i den riktningen.

Det är väl bäst att tillägga att jag inte har gjort några systematiska studier av brott och domar, utan berättar om fall som jag har stött på och vad jag då lagt märke till. 

Vi blir förvånade över vissa domslut idag, så det var nog inte lätt att döma förr heller.

Efter reformationen delas normalt böterna på tre, Kronan, Häradet (tingslaget) och offret. Ibland blev det böter till bara kyrkan och speciellt för kyrkliga brott. En del brott utdömdes av kyrkan utan att de fördes till häradsrätt eller tingsrätt (Dalarna). 

Sedan Hovrätterna inrättades i början av 1600-talet skulle alla dödsdomar fastställas av Hovrätterna. Hovrätten förmildrade många dödsdomar, men i åtminstone ett fall ändrade tingsrätten en fastställd dödsdom i Hovrätten.

Häxprocesserna är dock lite speciella och där var också Häxkommissionen delaktig i det slutgiltiga domslutet.

#10 Tack för informationen Bjornen! Intressant med regeln om att dödsdomar skulle fastställas av Hovrätten.